Jag som businesswoman, chef och ledare befinner mig i min maskulina energi när jag styr och projektleder. Nu efteråt känns det helt logiskt, men inget jag var medveten om. Det är i den maskulina energin jag tar plats och får saker att hända. Det är den drivande energin och vi behöver vara där för att agera och ta action.
Men vad innebär det egentligen att vara i den maskulina energin? Jo det är som kvinna ganska påfrestande och lätt att bränna ut sig när vi är för mycket i den maskulina energin. Vi behöver bejaka vår feminina energi mycket mera för att må bra. Det är i den feminina energin vi vilar. Känner in och bejakar våra känslor. Då hör vi kroppens signaler och själens visningar, vilket är så viktigt för vårt välbefinnande. Det är viktigt för att ta de steg framåt som är rätt för oss. De steg som intuitionen viskar till oss att vi ska ta. När vi klampar fram i vår maskulina energi så är det lätt att bruset döljer viskningarna. Mitt råd till dig här och nu. Stanna till och känn in energin, känn in vad du behöver precis nu.
En annan ack så viktig askpekt när vi pratar feminin/ maskulin energi och polaritet är att när vi kvinnor är mycket i vår maskulina energi så ger vi inte utrymme till mannen i relationen att få vara man. En man vill av naturen vara omhändertagande och ge trygghet till sin kvinna. Då behöver vi släppa in dem och låta dem ta plats i relationen. Vi behöver släppa kontrollen och låta dem projektleda.
Många kvinnor med mig har blivit så självständiga med åren och vi ser till att klara oss själva. Vi tycker kanske t.o.m att det blir bäst när vi gör saker själva. Vi får saken som vi vill ha den och det går fort. Detta leder till att vi stöter bort mannen, men det är ju inte det vi vill. Vi har bara inte fått se och lära oss dynamiken, hur det är att bli beskyddad av en man. Om den dynamiken inte fanns hos oss under uppväxten så vill vi helst vara säkra på att vi klarar oss själva. Vi har rädslor som gör att vi inte vågar lita på någon annans beskydd.
Detta leder då till att vi många gånger blir en självständig kvinna som styr, ställer och kontrollerar i hemmet. Kvinnan är alltså mycket i sin maskulina energi, och krocken är oundviklig. En krock med mannen (om han är maskulin) eller att han får gå in i sin feminina energi och bli mer omhändertagande. Det är helt ok, men om detta inte är den dominanta energin hos honom, så kommer han inte att vara bekväm där under långa perioder.
Jag som kvinna behöver således öva på att släppa in mannen. Jag får jag ta lite tid att landa när jag kommer hem för att bli mer mottagande, mer öppen och mer i mina känslor. Då blir det inte bara bättre polaritet hemma, utan jag känner faktiskt att jag då hamnar i mitt rätta element. Jag vill ju vara den omhändertagande och inkännande energin. Det är ju jag. Det är ju där jag mår som bäst. Jag är bara ovan. Ovan att vara beroende av någon annan. Min man är väldigt maskulin, så när vi båda kan vara i våra rätta element det är då det bli attraktion.
När jag var singel, ville jag attrahera in en partner, en maskulin parter. Det gick ganska dåligt under lång tid. Då hade jag fortfarande inte lärt mig det här utan trodde det bara var fördelar med att vara självständig affärskvinna. Just i dejtingstadiet verkar det inte vara en fördel när jag vill attrahera in min motpol – en maskulin, man som kompletterar mig. För att lyckas behöver jag bejaka mitt feminina. Gudinnan i mig. Kommunicera från hjärtat och uttrycka mina behov. Låta honom bära mina väskor och egentligen bli mer inkännande och ta ett steg tillbaka. Låter och är ju helt fantastiskt bekvämt. Tidigare trodde jag att det var attraktivt att vara en kvinna som klarar sig helt själv och står stark på egna ben. Det är så vi uppfostras av samhället och hur kunde det bli så?. Håller vi kvinnor på att utrota männen? Nej, vi skulle nog krasha allihop till slut, av ren utmattning. Att mannen tar hand om de tunga sakerna i hushållet passar mig väldigt bra. Han leder och driver saker framåt. Jag uttrycker behov för saker som behöver finnas och fixas, och han verkställer. Wow vilken dynamik.
Det var en tuff insikt för mig det här med maskulina och feminina energier. Det gav mig en riktig aha-upplevelse, och lärde mig det här på en av coachingkurserna. Att kliva in i min feminina energi var faktiskt inte helt enkelt, men det har visat sig vara en av de bästa sakerna jag någonsin gjort för mig själv och min utveckling, men även för mitt eget mående. Jag har fått öva på det här. Öva på att känna mina känslor, sätta ord på känslorna och uttrycka vilket behov som döljer sig bakom. Sedan sårbart kommunicera det till min man.
Feminina och maskulina energier. Det är nog svaret på många relationsproblem. Frågan är bara hur vi hittar vi tillbaka till denna dynamik?
Jag behövde öva mig på att uttrycka mina känslor och uttrycka mina ord annorlunda. Lära mig ta emot. Ta emot komplimanger, ta emot hjälp, men framför allt uttrycka mig feminint.
Vi dras till varandra som om vi vore magneter, där vi ofta fungerar som varandras motpoler. Vanligtvis handlar det om en kvinna och en man, men i grunden är det energierna vi dras till – den feminina eller manliga energin eller polariteten som finns inom varje person. Som kvinna behöver jag alltså utstråla och omfamna mina feminina energier om jag vill attrahera en maskulin man. Jag lärde mig detta under mina år av dejtande, och även om tiden gått, tycker jag fortfarande att det är otroligt intressant och en mycket viktig pusselbit när det gäller att förstå och bygga våra relationer.
Jag ville verkligen utstråla kvinnlighet på ett självklart och naturligt sätt, och drömder faktiskt om att ha en man vid min sida med starka, håriga armar, någon som kan meka med motorer och lösa tekniska problem utan att tveka. Men han ska också kunna klä sig snyggt och stilfullt, och inte minst ta med mig på fina restauranger där vi kan njuta av god mat och trevligt sällskap tillsammans.
Jag har lärt mig att jag behöver öva på att vara mer närvarande i min feminina energi. Jag behöver träna på att uttrycka mina känslor och kommunicera på ett mer autentiskt och känslomässigt sätt. Det är detta som är att vara i min feminina polaritet och energi.
Att uttrycka sig som triggad…”du viker aldrig ihop tvätten, likadant varje gång. Du lovade ju”. Motpolen är redan i försvarsställning av mina hårda ord…
Uttryck från min feminina polaritet så baserar jag meningen på hur jag känner :” Jag känner mig trött idag, och högen med ren tvätt att vika ihop stressar mig och vi får gäster imorgon…”
Mannen säger, ” ta det lugnt. Vila du så fixar jag tvätten lite senare så att vi båda kan vara glada imorgon….”
I dagens samhälle är vi businesskvinnor, eller egentligen alla vi kvinnor som lever ensamma, vana vid att klara allt själva – barnen, hemmet, våra chefspositioner, vi kan hantera allt och är oerhört självständiga. När jag träffade min man frågade han om han skulle bära min väska. I början svarade jag nej, för jag kan själv och jag vill alltid ha koll på var min väska är – aaaah vilket kontrollbehov jag hade, och jag ville inte känna mig som en belastning för honom eller att han skulle uppfatta mig som hjälplös. Slutsatsen blev att han som man inte kände sig behövd. Det var viktigt för honom att kunna tillfredsställa sin kvinna och känna sig betydelsefull.
Jag lärde mig att tänka om och se saker från ett nytt perspektiv. Såklart kan han få bära min väska om det gör att han känner sig mer manlig och trygg i sin roll, och jag uppskattar verkligen hans manlighet. Hans manlighet ger mig en stark känsla av trygghet som gör att jag vågar släppa in och känna på djupet, samtidigt som det ger mig utrymme att vara just kvinna på mitt eget sätt. Jag får vara kreativ och uttrycka mina tankar och känslor om vad som behövs och är viktigt i vårt hem. Att få uttrycka mina känslor med en mjuk och feminin energi skapar en fin balans. Det triggar honom positivt och väcker en vilja hos honom att hjälpa till och fixa saker. Han är noggrann med att kolla vad som finns hemma, vad som behövs, och planerar på ett sätt som gör att han kan uppfylla mina önskningar och behov. Det är precis det jag är så tacksam över att slippa oroa mig för. Vilken perfekt matchning det är, en kvinna och en man som lever i sina rätta poler och kompletterar varandra på bästa sätt.
Att hitta en balans i polariteterna och leva från detta är inte helt enkelt. Även männen behöver hitta en balans i att vara den starka och trygga klippan som leder och håller, samtidigt vara sårbar och möta kvinnan som kan vara stormig i sina känslor. Vi kvinnor ska våga lite på männen , våga gå med och följa. Precis som i pardans. It takes two to Tango. När jag märker att en man kan föra i dansen så släpper jag helt och bara följer. Om jag dansar med en man som inte för, alltså det händer ingenting, går jag automatiskt in och tar kommandot och börjar föra för att se om mannen följer. Det är lite samma sak. Här menar jag att vi behöver våga stå kvar. Ta inte kommandot utan vänta in och se om han går in och börjar föra när han ser att utrymmet finns. Vi behöver ge utrymme. Jag säger det en gång till, vi behöver ge utrymme så att det inte blir en krock och två personer som för i samma dans.
Jag har fått öva, jag kunde knappt känna de små variationerna i känslorna tidigare och uttrycka dem var otroligt svårt. Svårt att sätta ord på dem.
Jag vill nämna att alla människor bär inom sig både maskulina och feminina energier, vilket innebär att det absolut finns kvinnor som uttrycker en starkare dominans i sin maskulina energi, och män som i sin tur har en mer framträdande dominans i sina feminina energier. Detta är helt ok. Det är viktigt att poängtera att jag här endast talar om energier, och ingenting annat utöver detta, och pratar enbart ur mitt eget perspektiv. Menar alltså inte traditionella maskulina och kvinnliga stereotypa rollerna, utan energier/polariteter.
Som jag nämnde tidigare så tar det på krafterna att leva i en maskulin energi, det blir ett kämpande. Jag har lärt mig att män också är trötta på maktkampen som blir av att båda i relationen vill styra och ta kontrollen.
Som kvinna har jag lärt mig att verkligen känna efter, stanna upp, ta in mina känslor och uttrycka dem. För att det ska fungera behöver jag särskilt när jag är stressad, pausa och framför allt släppa kontrollen. Som ett plus så skapar det mer harmoni i relationen.
Det kanske inte blir exakt som om jag hade gjort allt själv, men ofta blir resultatet faktiskt bättre.
I grund och botten så vill vi alla bara bli älskade. Med kärlek!